Beschreibung
Skolans religionsundervisning sysslar med väsentliga frägor men är trots det inte särskild viktig. Detta nägot överraskande svar ger ungdomarna
i denna undersökning av svenska och tyska elever i övretonären.
Skolan uppfattas som det offentliga samhällets redskap att förse ungdomarna med nytügheter för ett kommande yrkesliv. De djupt personliga
frägorna med syfte att ge nägon form av “livskompetens”, tillhör privatlivets omräde, menar eleverna. Om denna slutsats är riktig avslöjar undersökningen en dubbel konflikt mellan skolans personlighetsutvecklande avsikter och elevernas atütyder.
Religionsämnet med dess inriktning pä livstolkning och värderingar hamnar mer än andra ämnen utanför det omräde eleverna förknipparmed skolan.
De tyska ungdomarna är mer positivt inställda till frägor om kristen tradition än sina svenska kamrater.
Ett gemensamt drag är det stora engagemanget förmedmänniskan och för miljön. Här bekräftas resultatet frän äldre undersökningar om en stark
etisk medvetenhet och beredskap att ta ett personligt ansvar.
Horst-Martin Barnikol är professor i teologi med didaktik vid universitetet i Essen. Han är medförfattare üll flera av läroplanerna för
religions-ä undervisningen i Nordrhein-Westfalen och har stor erfarenhet frän pedagogiskt utvecklingsarbete.
Rune Larsson är docent i kyrkooch samfundsvetenskap vid Lundi universitet och sedan etf tiotal äransvarig för ämnet religionspedagogil vid den teologiska insütuüonen.
